Sammanfattning:
Beroenden kidnappar hjärnan
Hjärnans belöningssystem, med signalsubstansen dopamin, är till för att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Tack vare belöningssystemet är det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex. När vi engagerar oss i dessa beteenden belönas vi och får minnen av våra njutningar så att vi upprepar dem.
Många andra aktiviteter som inte är lika livsnödvändiga kan förstås också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan vara alkoholkonsumtion, rökning, användandet av narkotika eller spel. Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet "kidnappas” så att kopplingarna mellan nervcellerna (synapserna) ändras, vilket medför att den beroende till sist endast upplever belöning och njutning när man ägnar sig åt sitt beroende. Känslan kan bli så stark att den drabbade ägnar all sin vakna tid åt sitt beroende och därmed åsidosätter arbete, familj och fritidsaktiviteter.
Beroendesjukdom är alltså en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem och till belöningssystemet kopplade områden av hjärnbarken, där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Det finns idag inga effektiva metoder att "backa bandet" när ett beroende väl har uppstått, även om sådan forskning pågår. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som "nykter alkoholist" eller "spelfri spelare".
Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet "kidnappas". Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Vissa individer löper, på grund av de genvarianter de bär på, betydligt större risk än andra att utveckla beroendesjukdom. På sikt är den nu snabbt ökande genetiska kunskapen goda nyheter, eftersom en djupare förståelse för de molekylära mekanismerna bakom beroendesjukdom är viktig för våra möjligheter att finna nya behandlingsstrategier. Sådan kunskap torde även minska fördomarna hos de icke-beroende och skuldkänslorna hos de drabbade. Viktigt att nämna är dock att personer som bär på genetiska riskfaktorer för beroende inte är dömda till missbruk och att om de ändå utvecklar ett missbruk, så kan det i många fall behandlas. Förändringarna i hjärnan när ett missbruk uppstår är i stort sett desamma vare sig det rör sig om missbruk av en substans eller av ett beteende. Därför kan likartade behandlingar användas för olika typer av beroenden, baserade på beteendeterapi, ofta i kombination med mediciner.
Stödet till forskning rörande beroendesjukdom står inte i någon rimlig proportion till dessa sjukdomars alla skadeverkningar. Därför är Röda Fjädern-kampanjen till förmån för beroendeforskning nödvändig.
Fakta om alkoholberoende
Fakta om narkotikaberoende
Fakta om spelberoende
Fakta om Shoppingmissbruk
Fakta om Sexmissbruk